Det händer enorm mycket just nu inom Länsteatervärlden….

Massor av fantastiska premiärer som i många håll lockat även nationell media och getts fina recensioner.

Flera premiärer med spännande föreställningar är på gång och för oss som organisation lockar vårt kommande Vårmöte hos Länsteatern på Gotland med fantastiskt program 19-21 april i Visby.

• Du har väl inte glömt att anmäla dig på vår hemsida, (www.lansteatrarna.se)  där du också hittar programmet?

För min del som ordförande har det och är det bråda tider, om just nu arbetande styrelseordförande under tiden att vår rekrytering av ny Verksamhetsledare blir riktigt klar i vår.

Vi försöker hålla vår hemsida uppdaterad, få ut vårt nyhetsbrev och även skapa artiklar, inlägg på sociala media osv trots att vår kommunikatör för tillfället är sjukskriven.

Har ni idéer om artiklar – hör av er till mig på mitt mail nedan eller ring mig.

När det gäller hur vi uppmärksammas i nationella media är en fråga som vi levt med under en längre tid och vi har dessutom samtalat med flera av dessa media om hur vi upplever avsaknaden av närvaro ute i landet – delvis har det blivit bättre, men det är långt kvar och vi kommer att få tillfälle till samtal om detta inte minst på vårt Vårmöte.

Flera initiativ kring detta har tagit och nu senast har Teaterchef Kristoffer Berglund på Teater Västernorrland tagit fint initiativ i frågan.

Ett annat spännande initiativ har varit lite utifrån samma utgångspunkt – nämligen att Scenkonstbiennalen ofta fokuserar på de stora städerna och institutionerna. Där har Monica Wilderoth kommit med ett spännande initiativ kring en Länsteaterbiennal som skulle kunna utgå från samverkan mellan ett antal länsteatrar i ett geografiskt område.

Även detta kan vi samtala vidare om på vårt Vårmöte, med årets tema: Samverkan, självständighet i ideologiskt utmanande tider.

Personligen tycker jag att det ständigt dyker upp nya utmaningar för oss, som kan handla om direkta ekonomiska hot i tider där bland annat regionerna har tuffa utmaningar med ekonomin kring sjukvården och kollektivtrafiken – något som skulle kunna drabba även oss i form av besparingar. 

Även på nationell nivå är förändringar i annalkande som kan påverka vår vardag, med utreding kring den sk kultursamverkansmodellen. Det vi hittills sett där är att utredaren Mats Svegfors funderar över kommunernas deltagande i konstruktionen, men även införandet av nya områden som skall finansieras i uppdraget som ges. Dessvärre just nu utan tillförsel av mer pengar och detta samtidigt i en konstruktion som redan är anemisk och som belastar regionerna allt mer när kostnaderna ständigt ökar för löner, hyror och annat.

Andra hot är rent politiska, när man ger sig på kulturens frihet och tar sig rätten att tala om innehåll i föreställningar, utställningar, museer.

Den typen av hot är även riktad till folkbildning, där vissa krafter vill minska ersättningarna, utbudet och snarare ser folkbildning som ett hot istället för den bärare av demokrati, yttrandefrihet och kultur som den faktiskt är.

På Folk och kultur i februari arrangerades en del samtal kring ämnet och det konstaterades att bland annat folkhögskolorna är en fortsatt viktig del i hur rekryteringen till konstnärliga yrken kan underlättas.

Många är de kulturarbetare i form av författare, konstnärer, dansare, skådespelare, musiker som börjat sin bana i folkhögskolan och sedan gått vidare i konstnärliga yrken och högre utbildningar.

I övrigt ser vi fram emot att träffas. Vi spanar in de kommande premiärerna och gläds över att ljuset kommer åter i en tuff tid.

Särskilt tänker vi på människorna i Ukraina som lever i ett helvete, men som också kämpar för sin och andras överlevnad. Vi ser ständiga reportage om hur människoliv släcks, men också om hur man kämpar för sin historia och sitt kulturarv.

Kulturarbetare kämpar för att föra värdefull samlingar och historiskt material i skydd undan krigets fasor. Vi är väl medvetna om kulturens kraft, när angripare systematiskt väljer att försöka utplåna museala samlingar, kulturbyggnader, teatrar för att också såra människor på djupet och angripa deras kultur.

Länsteatrarnas uttalande från vårmötet i fjol gäller allt jämt, där vi bland annat uttalade:

”Människooffren är det värsta. I Ukraina pågår också ett förintande av kulturarv, kulturyttringar och demokrati. Bomberna och förödelsen av teatern i Mariupol är bara ett exempel. Regimen i Ryssland skyr inga medel för att utplåna bostadsområden och kulturbyggnader.

Kriget är också ett hot mot yttrandefriheten. Med desinformation och rena lögner försöker angriparen dölja uppenbara sanningar

Samtidigt synliggörs kulturens kraft i bilder från sönderbombade städer i Ukraina, där kulturarbetare ändå orkar framföra musikstycken mitt i förödelsen, eller spela teater i tunnelbanornas skydd för att ge en strimma hopp till de barn som nu lever mitt i ett krig.

Att utplåna ett lands kultur är strategisk förödmjukelse mot människorna och samhället. Det är också ett bevis för att den fria kulturen uppfattas som ett hot mot en auktoritär politisk ledning – den måste tystas eller styras.”

Vi själva lever i ett land, där våra länsteatrar kan spela den repertoar de själva väljer, där våra regissörer, koreografer, teaterchefer, skådespelare, dansare, producenter och alla andra är fria i tanken och ordet.

Vi är väl medvetna om de underliggande hot som olika mörka krafter utgör mot fri kultur även i vårt land, men vi tar upp kampen och nu ser vi med glädje på att få träffas i Visby på Vårmöte med härliga samtal, möten, scenkonstupplevelser, god mat och mycken glädje.

Robert Uitto

Ordförande

070-234 04 89

robert.uitto@michael