Den särskilda utredaren Linda Zachrisson fick den 22 december i uppdrag av regeringen att genomlysa landet kulturliv och hur corona-pandemins konsekvenser påverkat det.  Detta resulterade i ett slutbetänkande ”Från kris till kraft” som gör en omfattande och grundlig genomgång av hur hela kultursektorns villkor och förutsättningar ser ut, både före och under pandemin.

Kort sagt skulle man kunna säga att ingen har lämnats oberörd av pandemins framfart och att det kommer krävas stora insatser för att kunna återstarta kulturlivet igen.

Samtidigt så måste vi konstatera att vi inte befinna oss i samma kulturlandskap som före pandemin. Många förändringar har skett och kommer fortsätta ske. Därför är det bra att utredningen inte bara presenterar förslag på kort sikt, utan även på lång sikt. Där förslag om mer omfattande systemförändringar kommer behövas göras när vi ni går in i en post-pandemitid.

– Länsteatrarna i Sverige är generellt positiv till det slutbetänkande som utredningen presenterar idag den 30 september. Vi ser att man lyft upp de behov som Sveriges länsteatrar pekat på under en lång period. Att de offentliga medlen till våra regionala scenkonstinstitutioner urholkats under en längre tid, att möjligheten för ett starkt kulturliv i hela landet varit haltandes, och att kulturen generellt behöver få en starkare plats i samhället är några av de delar som vi påtalat länge, säger Michael Johansson, verksamhetsledare på Länsteatrarna i Sverige.

– När det kommer till de många förslag som utredningen presenterar så ser vi många goda ideer om hur kulturen ska kunna återstarta samt hur den ska kunna bibehålla sin styrka framöver. Särskilt vill vi understryka de förslag som handlar om att stärka kultursamverkansmodellen med ytterligare permanenta medel, både under återstartsperioden men även efter 2024. Därtill välkomnar vi förslaget om att utreda hur kultursamverkansmodellen kan utvecklas. Där ser vi att Länsteatrarna i Sverige kan inneha en rådgivande roll och kommer gärna med inspel om en sådan utredning tillsätts. Den regionala scenkonsten är en viktig del i ett öppet och demokratiskt samhälle, säger Robert Uitto, ordförande för Länsteatrarna i Sverige

Läs hela slutbetänkandet via den här länken.

—————

Fakta om slutbetänkandet från SVT-inslag 30 sept:
I regeringens kulturbudget för 2022 finns pengar avsatta till några av utredningens förslag:
 – 100 miljoner kronor som permanent höjning av anslaget till regional kultur.

– 100 miljoner kronor – av de 300 som utredningen föreslår – till sedan länge efterfrågade produktionsincitament för filmbranschen, allt för att göra filminspelningar i Sverige billigare.

–  77 miljoner kronor till Konstnärsnämnden för att stärka konstnärernas villkor och 55 miljoner till Filminstitutet.

–  Därtill har regeringen avsatt 745 miljoner kronor till olika stimulansstöd för det fria kulturlivet, att fördelas via Kulturrådet.

Utredarna föreslår:
– 225 miljoner kronor till ett återstarts- och utvecklingsstöd till aktörer inom det fria kulturlivet, 50 miljoner till filmen, 65 miljoner till Konstnärsnämnden, 9 miljoner till Författarfonden, 30 miljoner till scenkonstallianserna, 10 miljoner till musikarrangörer och 16 miljoner till internationellt utbyte.

– 585 miljoner kronor nästa år till en särskild kulturcheck.

– 150 miljoner kronor nästa år, och 325 miljoner 2023 och 2024, till digitalisering av kulturarvet.

– 200 miljoner kronor i statligt utvecklingsbidrag till de kommunala kulturskolorna årligen.