Frida Röhl är ny konstnärlig ledare för Folkteatern i Göteborg sedan 1 mars 2014. Närmast kommer hon från Teater Tribunalen i Stockholm. Vi bad henne skriva några rader om sig själv och sitt nya uppdrag!

”Jag heter Frida Röhl och tillträdde som konstnärlig ledare för Folkteatern i Göteborg den 1 mars. Innan dess har jag varit konstnärlig ledare för Teater Tribunalen i Stockholm och frilansat som skådespelare och regissör på olika scener runt om i Sverige.

Arbetet på Folkteatern känns utmanade och roligt. Det är en teater med en unik historia som går att utveckla på många spännande sätt.

Jag funderar mycket kring vad en Folkteater är eller kan vara idag. Det är många ord och begrepp som omger vår organisation som idag befinner sig i en annan kontext. Ord som exempelvis ”folk” ”klass” eller ”arbetarrörelse” har nog för många människor en annan klang idag än för 40 år sedan. Vilket inte gör de mindre relevanta att prata om eller uppdatera. Jag tycker om att se på teater och politik som rörliga fenomen som vågar ifrågasätta sina egna normer och vara i kontakt med omvärlden.

När jag tillträdde hade vår VD Anna Rosengren startat arbetet med en omvärldsanalys för Folkteatern. Teatern har under många år tampats med en svår ekonomi och Västra Götalands Regionen har gett oss i uppdrag att komma in med en handlingsplan som ska presenteras i juni. Omvärldsanalysen är en del i att ta fram planen. Det innebär i praktiken att vi har frågat väldigt många människor om hur de ser på vår organisation både internt och externt och nu har alla svar redovisats för oss som arbetar på teatern.

Det är ett väldigt bra sätt att få syn på de dilemman och utvecklingsmöjligheter som finns. Något som jag uppfattar som slående är en vilja att göra angelägen och samtida teater som står i kontakt med världen utanför teatern. Det är också i linje med de tankar jag har om hur vi ska arbeta med vår repertoar.

Jag tänker mycket på teaterns roll i vår tid. Det är så många värden vi arbetar med som går på tvärs med andra värden idag. Vi tar tid i anspråk för människor, vi kräver att de ska betala för att uppleva något som de på förhand inte kan veta om de gillar och om de inte gör det kan de inte bara lägga oss åt sidan som man kan göra med en bok eller en låt på Spotify. Hur mycket vi än försöker digitalisera föreställningar så vet de flesta som tycker om teater att ögonblicket här och nu är det som skapar den där egna magin och när hela det övriga samhället pratar om att effektivisera sin verksamhet så står vi rätt handfallna, vi kommer aldrig undan att vi behöver gestaltare och en publik och gestaltarna ska både höras och synas. Det finns ju såklart andra värden också som kanske är mer politiskt laddade, humanistiska värden eller de som av många idag kallas omätbara. Jag tror att de är mätbara, fast vi behöver andra måttstockar.

Mina tankar med Folkteatern handlar mycket om att vara i kontakt med samtiden. Jag tror att det finns många berättelser som inte är berättade men också många intressanta tankegångar från exempelvis forskarvärlden som skulle kunna bli teater.

Jag har ingen lust att påstå att teater borde vara på det ena eller det andra sättet, jag tycker om att bli överraskad och jag tror att det är oliktänkande som skapar innovation.

Just därför är det viktigt för mig att låta Folkteatern få vara något annat. Jag vill att vi ska våga utmana och vara i de svåraste frågeställningarna, våga skapa samtida teater av komplexa berättelser och göra de där konstnärliga experimenten vars utgång inte alltid är självklar. Men också skapa en verklig dialog med vår publik som ger en insyn och möjlighet till delaktighet.

Jag tror på teaterns potential att synliggöra och skapa debatt eller som rituell plats för att ventilera det där som är bortom ord. Jag tror att det är en plats som håller på att få en ny betydelse och därmed en ny angelägenhet just genom sina anspråk på tid och koncentration, på hjärta och intellekt.

På samma sätt känner jag inför den rörelse som format vårt land. Det handlar inte om att kalla klass för något nytt och annorlunda, det handlar om att fortsätta kämpa för allas lika förutsättningar, för iden om solidaritet, för tron på att ett annat samhälle är möjligt men ifrågasätta begreppen och rörelsens stagnation och skapa nya ord när de gamla inte räcker till.”

Frida Röhl

Bilden ovan: Frida Röhl, ny konstnärlig ledare för Folkteatern i Göteborg sedan 1 mars 2014, foto Jenny Kronberg