– Hur ska länsteatrarna kunna genomföra sina uppdrag med allt lägre anslag? undrar Karin Enberg, teaterchef på Norrbottensteatern, i nedanstående debattinlägg.
”Det har talats mycket om de 15 mkr som nu kommer tillbaka till den regionala scenkonsten. Men egentligen är det länsinstitutionernas möjlighet att, med i realiteten allt lägre anslag genomföra sina uppdrag, som borde vara föremål för en ordentlig diskussion.
Statliga uppskrivningar har under snart 20 års tid inte motsvarat löne- och prisökningar, vilket har utarmat alla scenkonstinstitutioners ekonomi. Vi länsteaterchefer frågor oss därför:
Hur ska vi, som utgör en viktig del av den kulturella infrastrukturen i Sverige, kunna fortsätta att leverera högkvalitativ scenkonst för barn, unga och vuxna i hela landet, när anslagen i praktiken minskar?
Samverkansmodellen som nu är inne på sitt femte år hos oss som var med från början, verkar fungera mycket olika i olika delar av landet. På vissa håll har en ny större byråkrati byggts upp på bekostnad av satsningar på det länets konstinstitutioner. Exempel på att armslängdsprincipen påtagligt är i fara finns även från flera regioner. Det är som sagt mycket olika, men det som är gemensamt för oss alla är att de statliga medlen inte tillnärmelsevis motsvarat tidigare anslag.
Att införa en ny reform som Samverkansmodellen utan speciella reformpengar är mycket ovanligt. Att dessutom kalla det samverkan, fast den ena parten dvs staten, inte drar sitt strå till stacken beträffande finansiering är i längden ohållbart och kommer att äventyra modellens framtid.
Hos oss i Norrbotten har vi främst haft goda erfarenheter både regionalt och lokalt av själva samverkansmodellen. Fler politiker intresserar sig idag för kulturpolitik och blir därmed mer kunniga. Att kulturen spelar en roll i den regionala utvecklingen är numera inte endast ord, utan också tydligt hos regionala och lokala företrädare, som ökat kulturanslagen. Vårt landsting har inte byggt ut tjänstemannasidan och samråd mellan landstinget, kommuner, länsinstitutioner och civilsamhället sker kontinuerligt liksom regionala konstområdesmöten.
Men trots detta har även Norrbottensteatern, som är Sveriges äldsta länsteater och fyller 50 år 2017, svårt att få ihop anslag med uppdrag. Detta då ekonomin under mycket lång tid har urholkats.
Vår regionala och lokala grundfinansiering utarmades i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, så att Norrbottensteatern blev tvungen att dra ner på personal (25 personer) och antal uppsättningar. Sedan samverkansmodellens införande har våra regionala och lokala anslagsgivare försökt motverka tidigare underlåtelser men det är långt kvar.Och staten har de senaste åren bjudit helt oacceptabla nivåer. Så trots att uppskrivningar regionalt varit relativt stora för Norrbottensteaterns del sedan Samverkansmodellens införande, så gör gamla regionala grundanslagssänkningar och nya snåla statliga uppskrivningar att vi har svårt att klara vårt uppdrag.
Att Norrbottensteatern dessutom verkar i ett län som till storlek motsvarar en fjärdedel av Sverige, men endast har 250.000 invånare gör att turnékostnaderna är enorma men skatte-intäkterna låga.Det kostar oss 2-3 gånger, så mycket som för teatrar söderut, att turnera våra uppsättningar på grund av de ofantliga avstånden.
Man kan tycka att detta skulle kompenseras med hjälp av den statliga kulturpolitiken. För i de kulturpolitiska målen sägs ju specifikt att medborgarnas möjlighet att ta del av scenkonst oavsett var i landet man bor ska vara någorlunda likvärdig, speciellt vad gäller barn och unga, som ska prioriteras.
Alla regioner och län behöver en statlig finansiering av sina kulturinstitutioner värd namnet, men Norrbotten behöver än mer höjda statliga medel för att kompensera våra specifika förutsättningar.
Det enda sättet att råda bot på länsteatrarnas dilemma är att höja anslagen från stat, region och kommuner så att de uppdrag vi har fått kan genomföras.”
Karin Enberg
Teaterchef Norrbottensteatern
Bilden ovan: Karin Enberg, teaterchef på Norrbottensteatern, foto Tobias Åkerblom
Inbjudan till Länsteatrarnas höstmöte 2023
Länsteatrarna i Sverige och Regionteater Väst hälsar dig hjärtligt välkommen till årets höstmöte i Borås. Mötet börjar den 15 november kl. 11.30 med en gemensam lunch. Mötet slutar senast kl. 13.00 den 17 november efter gemensam lunch. Deltagaravgiften för mötet är självkostnadspris: 1650kr, och inkluderar måltider och konferensavgift. Boende bokar ni själva och deltagaravgiften faktureras i efterhand.
Plats: Regionteater Väst i Borås, Söderbrogatan 2
Hotell: I första hand rekommenderar vi att ni bokar rum på Quality Hotel Grand Borås eller Comfort Hotell Jazz i Borås. Pris från 937 kr/natt för enkelrum. Hotellbokning görs av deltagarna själva med bokningskoden ”Teater 2023” via mail till Q.Grand.Boras@choice.se. OBS! Sista dag för att boka hotell till avtalat pris är den 15 oktober.
Temat för mötet är ”Scenkonstens omätbara värde”. Under det temat kommer vi bland annat diskutera scenkonst för barn och unga, ha en paneldebatt om danskonsten på länsteatrarna samt få lyssna på en inspirationsföreläsare. Utöver samtal om scenkonsten diskuterar vi som alltid aktuella frågor som rör länsteatrarnas situation för att tillsammans lära oss och utvecklas som förening och enskilda individer i våra respektive teatrar. Som vanligt kommer vi också att få ta del av scenkonst.
Under medlemsmötet (17 november kl. 9.00-10.00) beslutar vi om det kommande årets verksamhet och budget. Det kommer också att avsättas tid för enskilda samt gemensamma överläggningar.
Har du förslag på ämnen som du tycker bör tas upp är du välkommen att skicka dessa till verksamhetsledare Ylva Nordin på mailadress: ylva.nordin@lansteatrarna.se
Sista dagen att anmäla sig är den 15 oktober.
Observera att anmälan är bindande.
Varmt välkommen!