Har kulturministern, it- och infrastrukturministern och regeringen intresse av en stark kulturell infrastruktur i hela landet som kan erbjuda professionell konst och kultur såväl fysiskt som digitalt? Då krävs det att staten visar att man menar allvar och tar sitt ekonomiska ansvar för ett rikt kulturliv i hela landet.

Länsteatrarna har tillsammans med Länsmusiken och Länsmuseerna skrivit en artikeln för att väcka debatt om vikten av Sveriges kulturella infrastruktur – alla teatrar, konserthus och museer. Vi har gemensamt byggt upp detta under 40 år. Vad blir institutionens roll i samverkansmodellen? Våra verksamheter berör många – vi har en publik på närmare 5 miljoner – varav många är barn och unga. Länsinstitutionerna behöver stärkas i grunden och kompenseras för många år av nedskärningar.

Debattartikel: 2013 -04-14

Har kulturministern, it- och infrastrukturministern och regeringen intresse av en stark kulturell
infrastruktur i hela landet som kan erbjuda professionell konst och kultur såväl fysiskt som digitalt?
Då krävs det att staten visar att man menar allvar och tar sitt ekonomiska ansvar för ett rikt kulturliv i
hela landet.

Länsteatrarna, länsmusiken och länsmuseerna välkomnar initiativet om ökad tillgänglighet genom
digitalisering. Våra institutioner utgör grunden för att det finns kultur i alla regioner från norr till söder
och ser gärna en ökad tillgång till kultur i alla former. Vi når idag en publik på närmare 5 miljoner
årligen, varav många barn och unga, och möjliggör ett nära möte med teater, dans, musik och
kulturarv av hög kvalité för hela Sveriges befolkning.
Institutionen utgör ett kulturellt nav i omgivande samhälle. Den samverkar med det fria kulturlivet,
amatörer, ideella krafter, skola och näringsliv. Här ges rum för konst som ställer frågor om
jämställdhet, kulturell mångfald, tolerans, internationalism och hållbar utveckling. Den skapar ett
myller av relationer och nya idéer för samhällets kulturella utveckling och garanterar omätbara,
oersättliga värden.

Över partigränser har under lång tid en kulturell infrastruktur byggts upp i vårt land. Det har skapats
utrymme för konstnärer, som i många fall är källan till kulturella och kreativa näringars framväxt. Det
är en viktig del av regional utveckling och tendensen är att kulturella och kreativa näringarna har
högre tillväxt än den allmänna ekonomin. Den gamla bilden av kultur som tärande är sedan länge
passé.

2010 infördes Kultursamverkansmodellen – en av de största reformer som genomförts inom svensk
kulturpolitik. Regionerna har i flera delar av landet tagit ett ekonomiskt ansvar för kulturens
utveckling och tillfört betydande medel för att stärka institutionerna och kulturskaparna i denna
process. Staten däremot har inte tillsatt några extra medel för genomförandet av reformen.
På institutionerna pågår sedan flera år ett utvecklingsarbete med olika digitala plattformar. Vi ser
många fördelar med utvecklingen men den ställer nya frågor om upphovsrättsliga regler, konstnärliga
val och framför allt om finansiering. Vem tar ansvar för de merkostnader som digitaliseringen medför,
exempelvis ökade kostnader för tekniska investeringar, upphovsrätt och produktion?
Länsinstitutionerna behöver stärkas i grunden och kompenseras för många år av nedskärningar. När
regeringen så tydligt deklarerar att man vill öka tillgängligheten av kultur välkomnar vi det, men våra
institutioners ekonomiska förutsättningar måste anpassas till uppdraget.

Thomas Ohlsson (c)
Ordförande Länsteatrarna i Sverige

Åsa Kratz (s)
Vice Ordförande Länsteatrarna i Sverige

Lars Kallsäby (c)
Ordförande Länsmusikens samarbetsråd

Philip Johnsson (s)
Vice ordförande Länsmusikens samarbetsråd

Inga Göransson (c)
Ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd

Yvonne Hagberg (s)
Vice ordförande Länsmuseernas samarbetsråd