Ung scen/östs Puppan är berättelsen om ett barns såväl fysiska som känslomässiga växtvärk. Föreställningen intar klassrum efter klassrum på lågstadieskolor i Östergötland. Var Puppan, Vinge och Cici än kommer tas de emot med öppna armar, trots allt som skaver. Veronika Baumgardt, innehållsproducent på ung/scen öst, berättar mer om publikreaktionerna!  

Den till synes naiva och barnsliga rekvisitan är helt byggd i papp, men bakom den tronar Mamman med sina färgrika fjärilsvingar. Mamman blir dock snabbt som vuxna i alla coming of age-serier den unga generationen har sett på valfri streaming-plattform de senaste åren: för mycket, för pinsam och degraderad till att vara en bakgrund till den riktiga berättelsen, dvs. den om de unga.

Puppan är berättelsen om ett barns såväl fysiska som känslomässiga växtvärk. Plötsligt vaknar man upp och ska tydligen se ut så här hela livet! Kroppen sviker och springer före, utan att känslor och tankar hinner med. Förtvivlan varvas med ilska, både mot den vuxna som är jublande stolt och mot den nya förhatliga spegelbilden. Som om det inte vore nog sätts världens dyraste och mest värda vänskap på prov, när FlipFlop-likes (pjäsens motsvarighet till TikTok) kommer emellan.  

Föreställningen intar klassrum efter klassrum på lågstadieskolor runtomkring i Östergötland. Var Puppan, Vinge och Cici än kommer tas de emot med öppna armar, trots allt som skaver. Kanske är delad växtvärk lättare att stå ut med? Publikreaktionerna är många och engagerade. Realtidsrecensionerna är ofta översvallande: ”Hade det här varit en film så hade jag sett den om och om igen.”

Barnperspektiv med både lyckorus och svärta
Arbetet på ung scen/öst med att satsa på samarbeten med dramatiker och berättare med en genuin drivkraft att skapa något som den unga publiken kan bjudas in i är grunden även för Puppan. Den mångfaldigt belönade barnboksförfattaren och illustratören Emma AdBåge gör med Puppan debut som dramatiker och har ett tilltal som fokuserar på barnens hela palett av känslor.

Puppan rymmer många och motstridiga känslor. Det är inte bara underbart och ljuvligt att ha en bästis och det är definitivt inte bara härligt att växa och blir stor och självständig. Med vänskapen kommer inte bara de varma känslorna av trygghet och tillhörighet, utan också de bittra dragen av avundsjuka och ängslan inför att vänskapen ska försvinna. Publikrösterna under föreställningarna handlar också ofta om det som skaver.

Karaktären Cici är den som får flest utrop och kommentarer. Så är också Cici den som kommer in och stör den vänskap som publiken möter först:  ”Tro inte på Cici!” säger publiken till Puppan och vänder sig ibland direkt till Cici: ”Sluta vara så elak!”. Efter alla känslostormar så är ändå den vanligaste reaktionen efter föreställningen att publiken vill ha mer: ”När kommer ni tillbaka?”.

Text: Veronika Baumgardt, innehållsproducent med PR-ansvar på ung/scen öst

Läs mer om Puppan på ung scen/öst här.

Bilden överst: Puppan. Foto Sara P Borgström.