Minskade anslag, färre anställda men ändå utökade uppdrag. Det visade rapporten ”Dramatiska villkor” från Myndigheten för Kulturanalys som presenterades i januari 2017. Rapporten belyser den ekonomiska utvecklingen för länsteatrarna från 1980 till 2015, men budgetunderlag från Statens kulturråd visar en liknande utveckling för stora delar av kultursektorn i övrigt. Vad blir effekterna av detta? Det ska vi tala om på Folk och Kultur fredag den 9 februari, med bl a Sverker Härd, direktör för Myndigheten för Kulturanalys, Lena Engqvist Forslund, teaterchef Teater Västernorrland, Olof Hermelin, museichef Östergötlands museum och Beryl Lunder, vd Örebro Konserthus och politiker på nationell och regional nivå.
Se rapporten ”Dramatiska villkor” här.
Vilket ansvar vill man från nationell och regional kulturpolitisk nivå ta för att vi nu och framåt ska ha ett dynamiskt, utmanande och obundet kulturliv i hela Sverige? Där alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla hela samhällets utveckling? Hur är det möjligt när det ekonomiska utrymmet minskar? Vi har en kultursamverkansmodell som svarar upp till ett Sverige med 6 – 7 storregioner – som inte blev av. Ska vi ha kvar kultursamverkanmodellen? Om ja – hur vill man från politiskt håll utveckla och finansiera den? Hur ser det ut om 20 år?
Seminarium om effekterna av ”Dramatiska villkor”
Under rubriken Effekterna av ”Dramatiska villkor” arrangerar Folk och Kultur i samarbete med Myndigheten för Kulturanalys fredag 9 februari ett seminarium för att diskutera effekterna av den urholkning av verksamhetsanslagen som skett sedan 1980-talet och dess konsekvenser för medborgarna. Medverkar gör Sverker Härd, direktör för Myndigheten för Kulturanalys och institutionscheferna Lena Engqvist Forslund, teaterchef Teater Västernorrland, Olof Hermelin, museichef Östergötlands museum och Beryl Lunder, vd Örebro Konserthus och politiker på nationell och regional nivå.
Rapporten ”Dramatiska villkor”, som länge efterfrågats av Länsteatrarna i Sverige, presenterades i januari 2017 och synar hur det ekonomiska utrymmet att bedriva verksamhet vid landets länsteatrar har utvecklats från 1980 till 2015 och beskriver länsteatrarnas inkomster och utgifter, verksamhetsbidragens utveckling samt personalstyrkans storlek och sammansättning över tid.
Sverker Härd, Kulturanalys, foto Stefan Tell
Vi passade på att ställa några frågor till Sverker Härd, direktör för Myndigheten för Kulturanalys:
– Vilka är dina slutsatser från rapporten? Är de nationella kulturpolitiska realistiska med tanke på rapportens slutsats?
– Det finns naturligtvis en rad olika slutsatser att dra från rapporten, menar Sverker Härd. – En sådan är att den tydliggör hur viktigt det är att belysa kulturpolitikens effekter i relation till längre samhällstrender och övergripande sammanhang. Rapporten visar, med länsteatrarna som exempel, att även om de ekonomiska bidragen till samverkansmodellen ökat så har länsteatrarnas verksamhetsanslag urholkats som en följd av lönekostnadens utveckling. Urholkningen började 20 år innan samverkansmodellens införande. Andra studier visar att utvecklingen sannolikt är densamma också för andra delar av kultursektorn där personalintensiteten är hög.
– Förändrade ekonomiska förutsättningar får också konsekvenser för anställningsformer, fortsätter Sverker Härd. – Deltid och tidsbegränsade anställningar ökar och allt fler kulturarbetare bedriver sin verksamhet i form av eget företag. Vilka konsekvenser denna delvis utifrån kommande systemförändring får för kulturen och kulturens ekonomiska förutsättning kan vi ännu inte med säkerhet säga, men en rad frågor är angelägna. Hur påverkas exempelvis möjligheten att skapa nya och utmanande pjäser av en krympande fast ensemble? Hur påverkas skådespelares inkomster och arbetsmiljö av ökande visstidsanställningar och egenföretagande?
Länsinstitutionerna drabbas
Lena Engqvist Forslund är teaterchef på Teater Västernorrland och bidrar med ett exempel ur verkliga livet.
– För att visa den dramatiska förändringen de senaste decennierna så kommer jag under seminariet att ge ett exempel på en produktion som Teater Västernorrland turnerade med i skolorna i hela länet 1994, säger Lena Engqvist Forslund. – Sammanlagt 15 medverkande. Mycket få, om någon teater turnerar med den storleken på produktioner numera.
Lena Engqvist Forslund, Olof Hermelin, och Beryl Lunder medverkar på seminariet om effekterna av rapporten Dramatiska villkor.
– I stort sett dagligen konfronteras jag med effekterna av att teatern har jämförelsevis låg budget, fortsätter Lena. – Många frilansare söker jobb. Få kan anställas. Den fasta personalstyrkan är betydligt mindre och antalet produktioner per år är signifikant färre. Dessa fakta har kommit smygande, men tydligt förändrat arbetsmarknaden för alla typer av konstnärer som utbildats på våra konstnärliga högskolor.
Läs en intervju med Lena Engqvist Forslund om teatrarnas villkor i Dalarnas Tidningar här.
Länsmuseerna är tillsammans Sveriges största museum och finns på 24 olika platser från Luleå i norr till Lund i söder. Olof Hermelin är museichef på Östergötlands museum och berättar att länsmuseerna arbetar intensivt med att skapa nya former av nationellt samverkan genom plattformen ”Sveriges största museum”.
– Vi har under de senare åren sett hur anslagen från staten minskat jämfört med lönekostnadsutvecklingen, precis på samma sätt som de minskat för de flesta regionala teater- och musikverksamheter, säger Olof Hermelin. – Överlag har länsmuseer som ingår i regionala förvaltningar klarat sig bättre än länsmuseer som är organiserade som stiftelser eller aktiebolag. Frågar man länsmuseicheferna om deras syn på samverkansmodellen så är chefer som är verksamma i en förvaltning uteslutande positiva medan chefer som är i stiftelser till övervägande del är negativa.
Olof Hermelin listar tre önskemål för en kulturpolitik för hela Sverige:
– Vi vill ha en ”fri entréreform” för länsmuseer med samma kompensationsmodell som de statliga museerna redan får. Detta skulle stärka samverkansmodellen och öka tillgången till kultur i hela landet.
– Vi vill också få till stånd en översyn för att minska skillnader mellan olika förvaltningsformer på museerna. Exempelvis finns det skatteregler, dialogmodeller och subventioner som slår olika mot museer beroende på huvudman.
– Slutligen önskar vi medel för att stärka museernas arbete med kulturmiljö så att Riksantikvarieämbetets vision ”Alla, oavsett bakgrund, upplever att de kan göra anspråk på det kulturarv som format Sverige” ska kunna bli verklighet. Ska man arbeta aktivt med denna fråga bör resursförstärkningar och samverkan med Sveriges största museum vara en självklarhet redan nu.
Samtal om Dramatiska villkor
I samtalet som följer efter seminariet den 9 februari medverkar Conny Brännberg, ordförande kulturnämnden Västra Götalandsregionen, Robert Uitto, Regionråd (s) Ordförande i Regionala Utvecklingsnämnden Region Jämtland Härjedalen samt Niklas Malmberg (mp) kulturpolitisk talesperson, Per Lodenius (c) kulturpolitisk talesperson och Cecilia Mangnusson (m) Kulturutskottet Sveriges Riksdag. Kerstin Brunnberg är moderator.
Seminarium på Folk och Kultur:
Effekterna av Dramatiska villkor
Fredag 9 februari, kl. 14.20 – 15.20
Arrangör: Länsteatrarna i Sverige, Regional Musik i Sverige, Länsmuseernas Samarbetsråd, Myndigheten för Kulturanalys