Länsteatrarna i Sverige, Assitej och Teatercentrum delar engagemanget för barnens rätt till kultur. Vi vill tillsammans arbeta för att stärka alla barns rätt till scenkonstupplevelser. Träffa oss gärna torsdagen den 6 februari kl. 10 i Kulturlyftets lounge på utställartorget på Folk och Kultur så berättar vi mer om vårt samarbete!

Dagens Samhälle publicerar idag, den 5 februari 2025, en debattartikel som Länsteatrarna i Sverige skrivit tillsammans med Teatercentrum och Assitej Sverige:

”De offentliga utgifterna för kultur minskar och scenkonstens möjligheter krymper. Vi är i dag långt ifrån att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen om ”alla barn och ungas rätt till kultur”.

En enkätundersökning vi gjort med ett antal kommuner runt om i landet visar att under de senaste fem åren har de kommunala medlen för scenkonst i skolan minskat med 21 procent.

Inför Folk och kultur 2025, en plattform för dialog om kulturens roll i framtiden, står vi vid ett vägskäl: ska vi fortsätta att montera ned, eller ta vara på chansen att återinvestera i våra barns och ungas kulturella rättigheter?

Sverige har länge stoltserat med sitt engagemang för kulturens värde och tillgänglighet, där just scenkonst för barn och unga genom decennier varit internationellt erkänd som banbrytande och högkvalitativ. Scenkonst är ofta den första kontakten med kultur för många barn, och det är genom skolan alla barn kan nås jämlikt.

Regionteatrar, fria grupper och institutionsteatrar vittnar om krympande resurser och ökade krav på egenfinansiering, vilket leder till högre biljettpriser och minskade möjligheter att turnera. Myndigheten för kulturanalys (Myka) har redan rapporterat att barn från ekonomiskt utsatta familjer stängs ute från scenkonst. När kulturen blir en klassfråga, sviker vi våra grundläggande demokratiska värderingar.

Att skära ned på kultur är kortsiktigt och kostsamt. Kultur stärker barns och ungas utveckling, bidrar till bättre hälsa, ökar kreativiteten och skapar ett mer sammanhållet samhälle. En kultursektor som försvagas är ett samhälle som blir fattigare, inte bara ekonomiskt utan också själsligt. Om vi tillåter att scenkonsten marginaliseras, riskerar vi att skapa ett samhälle där färre röster hörs och viktiga berättelser försvinner.
Problemet kan inte fortsätta skyfflas över på regioner och kommuner. Staten måste säkra ett långsiktigt stöd till kultursektorn, särskilt den som riktar sig till barn och unga. Att ignorera barnkonventionens krav på barns rätt till kultur och fritid är inte bara ett svek eller en moralisk fråga, utan en juridisk skyldighet.

Mykas Kulturanalys 2024 rekommenderar att regeringen ”prioriterar åtgärder som tryggar barns och ungas rätt att möta en mångfald av konst- och kulturuttryck i skolan och på fritiden. Kulturanalys rekommenderar också regeringen att skapa förutsättningar för en ökad samverkan mellan kulturpolitiken och utbildningspolitiken.”

Det räcker inte med ord – konkreta åtgärder krävs nu. Staten måste återinvestera i kulturen, se till att den når alla barn och unga och säkerställa att skolorna får de resurser de behöver för att erbjuda scenkonst.

Om politikerna vill leva upp till sina löften om att stärka barns och ungas rättigheter, måste de också garantera deras tillgång till kultur. Scenkonst erbjuder en plattform för berättelser och perspektiv som annars riskerar att tystas. För barn och unga skulle detta innebära att en möjlighet att förstå sin plats i samhället och utveckla sin egen röst försvann. Därför måste scenkonstens lampor fortsätta att brinna.

Låt oss inte genom kortsiktiga besparingar underminera barns och ungas rätt till kultur. Det är dags att investera i framtiden – en framtid där scenkonst och kultur är en självklar del av varje barns liv.”

Michael Cocke, ordförande, organisationen ASSITEJ Sverige
Robert Uitto, ordförande, Länsteatrarna i Sverige
Theodor Ryan, ordförande, Teatercentrum